Att börja se

"Hur oerhört det än må låta, finns de små saker som berör oss mer än något annat på jorden, även om det för stunden kan kännas helt orealistiskt. Det vi måste lära oss, är att se förbi illusionen om att störst alltid vinner, För även små sandkorn kan ställa till med oreda"


Det här skrev jag i maj i år. Och när jag läser det nu, förstår jag det så mycket bättre än dagen jag skrev det. Jag slutar egentligen aldrig förvånas över mig själv. Jag tycker verkligen om att skriva, vilket har resulterat i att jag har väldigt mycket texter hemma. Och många gånger kan jag inte fören i efterhand förstå, vad ja skrivit. Det är verkligen ett mysterium.

Men om ja återgår till mina textrader här ovan. Ibland blir det bara så tydligt och jag förstår inte hur jag kan missa det ibland. Hur kan jag inte se, vad som egentligen är viktigast i mitt liv? Hur kan jag stressa på så mycket, att jag egentligen glömmer leva? Varför gör vi människor såhär?

Vi blir så matade med att vi måste "ta vara på livet". Hur många gånger har vi inte läst den meningen, eller hört den på tv eller radio? jag tror helt enkelt att vi inte bryr oss längre. Istället för att ta till oss den meningen som något positivt, blir den till ett negativt stressmoment. Människor blir stressade av känslan av att man måste ta tillvara på livet.

Jag tänker inte på nått sätt försöka tvinga på någon annan mitt synsätt på livet. Alla tar vara på sitt liv på olika sätt. Men håll med om att vi egentligen är rätt dumma? herregud, vi har (vad jag vet)bara ett liv som vi lever just nu. Ändå lever vi inte. Hoppas att det här inte blir för otydligt nu. Men i mina ögon lever man inte, om man inte tillåter sig att leva på det sättet som gör att man mår bra. Och varför är de så många som blundar och glömmer bort vad som egentligen betyder nått? Jag kan bli så frustrerad ibland. Jag ser hela tiden människor som blundar och jag vill bara springa fram, ta tag i deras axlar och skaka om dem så dom öppnar ögonen.

"Hur oerhört det än må låta, finns de små saker som berör oss mer än något annat på jorden, även om det för stunden kan kännas helt orealistiskt"

Så är det. Vi lever här nu. Våra liv är här och nu. Inte imorgon, för imorgon finns inte ännu. Imorgon har inte börjat än. Därför är det inte omöjligt att verkligen börja SE sitt liv och börja leva på riktigt.

/Jennifer